Skolbiblioteken och eleverna med svenska som andraspråk

Det har länge funnits krav i styrdokumenten att det ska finnas skolbibliotek i alla skolor. I de reviderade läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan som gäller från i sommar står att rektor har ansvar för att ”skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens”. I den här artikeln föreslår Cilla Dalén hur ett skolbibliotek som stärker den språkliga förmågan hos elever med svenska som andraspråk kan tänkas vara.

Läs hela Cilla Daléns artikel här http://pedagogblogg.stockholm.se/vad-gor-de-i-biblioteket/2018/03/19/skolbiblioteken-och-eleverna-med-svenska-som-andrasprak/

Det här inlägget postades i Lisetten, Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Skolbiblioteken och eleverna med svenska som andraspråk

  1. Jitka Jensen skriver:

    Jag är en pensionerad SvA lärare. Bla har jag arbetat med SvA på högstadiet (1997 – 2014). Där arbetade jag med mitt eget projekt som jag beskrev i boken Kreativt andraspråk på högstadiet (http://www.litteraturmagazinet.se/jitka-jensen/kreativt-andrasprak-pa-hogstadiet). När man nu diskuterar hur viktigt det är att ha tillgång till böcker för alla nyanlända tänkte jag beskriva hur vi under dessa år hade arbetat.

    För projektet fick jag SPIRA pris 2002 samt samma år OMEGA pris (flyktingorganisation i Österrike, där jag också föreläste om projektet vid på flera internationella seminarier.)

    När jag började min tjänst avtalade jag med rektorn att få använda resurser för läromedel till inköp av skönlitteratur. Det finns ett stort bibliotek på skolan. Men jag ville ha böcker lätt tillgängliga för eleverna. Varje år hämtade eleverna reakataloger i bokhandel och på varuhus och diskuterade vilka böcker de ville köpa. De diskuterade vad det var för böcker (letade uppgifter på Internet och läste recensioner), skrev listor över böckerna de ville köpa, beräknade vad de skulle kosta, bestämde vilka vi skulle köpa. Efter skolan gick vi ett par gånger och letade upp böckerna, kollade prisskillnad i olika bokhandel, köpte vad vi ville ha. När vi hade pengar över köpte vi fler vid ett annat tillfälle. (Eleverna lärde sig att böckerna finns till överkomligt pris och ibland handlade även deras familjer, vilket inte är så prioriterat).
    Eleverna skrev en lista över alla böcker vi ägde i alfabetisk ordning, både titlarna och författarna. Året jag slutade hade vi över 500 böcker tillgängliga på hyllorna i vårt klassrum. Eleverna lånade och skrev upp titeln och lånedatum. Uppgiften var att läsa EN bok i månaden. De flesta läste fler böcker. Vi hade böcker från lättlästa (för nyanlända) till vuxenlitteratur. Dessa böcker läste även syskon och en del föräldrar (ett tag hade vi även kvällsbokcirkel för mammorna).
    Varje elev redovisade för mig medan övriga elever arbetade med andra uppgifter – skrev recensioner, berättelser om boken de har läst, noveller, arbetade med teman som vi varje termin planerade att arbeta med, grammatik, ordkunskap (=ord som de ville förstå i texterna de hade läst skrev de på kort som de ”spelade spel” med, osv).
    Eleven som berättade om boken tog i regel med även annat som hade anknytning till texten: t.ex. jämförde sin kultur med hur man gör på svenska, problem i skolan eller hemma, diskuterade personer i boken/vem de påminde om osv – eleven fick själv välja hur han eller hon ville berätta om boken, inga givna bestämda krav. De lärde sig av varandra. Alla som ville kunde avbryta sitt arbete och vara med i diskussioner. Boken var den enda hemläxa, allt annat arbetade eleverna med i skolan med min hjälp samt de lärde sig att hjälpa varandra.
    Eleverna ville tävla i ”antal lästa sidor”. På en lista skrev vi upp antal böcker och antal sidor. ”Vinnaren” fick en bok i pris.
    Eftersom vi sammanställde alla skrivna texter i ”tidningar” på varierande tema, hade vi även tidningar med berättelser eller recensionerna, som nya elever kunde läsa (lättare språk). Dessa tidningar fick eleverna hem med sig, så familjen kunde läsa, och vi skickade dem till intresserade låg- och mellanstadieskolor och särskolan i kommunen. Teman varierade – sport, musik, författare, historia (SO ämnen, NO ämnen) osv.
    För SPIRA priset fick vi 5 datorer i vårt klassrum och en vit ”lässoffa”. I soffan fick eleven sitta under redovisning och tala med mig. Sista sak varje elev fick göra i åk 9 innan hon/han lämnade skolan var att skriva sitt namn på soffa (”skriva soffan”). Syskonen som började hos mig kollade namnen samt foton som vi tog varje år på alla elever och hängde på väggarna.
    Projektet kom egentligen till som ”nödlösning”. Jag var ensam lärare i SvA på skolan med ca 400 elever där vi hade upp till 10% invandrarelever, alla nivåer från nybörjare till födda i Sverige. Eleverna kom alla sina svensklektioner och i regel även språkvalslektioner. Lektionerna började och slutade när eleven kom (Inte samma tid för alla i samma årskurs, oftast kom en del i åk 7 tillsammans med vissa i åk 9 osv – blandade varierande grupper både kunskapsmässigt och åldersmässigt samt vistelse i Sverige). Man kan självklart inte arbeta med alla på samma sätt. Detta fungerade för alla – alla hade sina uppgifter som vi planerade (även ändrade vid behov) i början på varje termin. Alla hade en tid då de fick hjälp, eller fick diskutera med mig, och alla lärde sig att hjälpa och förklara för varandra mm.
    Detta fungerade utmärkt.
    Tyvärr försvann alla böcker och material när jag slutade i skolan.

    Jitka Jensen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s